.

Nemo nisi mors

Ibland så tror jag att jag har världens tråkigaste liv. Eller det känns i alla fall så att alla andra hinner med en massa andra saker som jag inte gör. För mig känns det som om alla hinner baka och göra fina saker i hemmet. Eller det är i alla fall det jag tror nu för tillfället. När jag pratade med min mamma om detta problem så slutade hon vara mamma Anita och psykolog Anita hoppade fram i ett trollslag. Hon sa så här: Det är så alla känner ibland, speciellt alla tonåringar. Det är en naturlig del i processen att bli vuxen. (och jag skojar inte när jag skriver det här, det är sant. För en gångskull önskar jag att hon bara kunde ha tyckte synd om mig och inte gjort någon psykologisk utvärdering) (men mamma om du någon gång skulle läsa det här så ska du veta att jag älskar dig ändå!)

Så min fråga till er är: Är det sant att alla hinner baka? Jag hinner inte kan jag stolt bekänna. min vardag består av att åka buss, göra läxor, dansa och sova. (fattar inte hur jag ska honna pressa in baka där också).

Men nu för er känsliga läsare så behöver ni inte titta.

Men en JÄTTE roligt grej hände imorse. Jag gick upp kl nio och åt en nyttig frukost (havregrynsgröt med äpple och kanel) men jag skulle väcka Alexander klockan tio. I alla fall när jag kommer in i mitt rum och väcker honom (alias drar av han täcket och skriker lite, ooops!) så har han sängväck över hela kroppen och ansiktet! HUR ROLIGT SOM HELST! Jag var tvungen att ta ett kort!